UTVALDA BARN - människor av vår sjuka tid!

Jag sitter mitt i natten..
Klockan är faktiskt 03.01 och jag får för mig att skriva av mig lite..
Lyssnar på svensk HipHop..

Ur mina Lap-Top högtalare spelas Petter - "Storstadsidyll"
och jag börjar skratta...haha...om ni bara visste!

Men detta skall bli långt mer allvarligt..

Jag brukade ha den låten på repeat i min MP3a för något år sen..
Leparkour var nya inneflugan när det gällde Extreme-träning.
Sidney- med årets höjdskräck - skulle ta an sig den ädla konsten i att ta sig ifrån Punkt A
till Punkt B på snabbast och kortaste väg.

Via hustak, lyktstolpar, cementsuggor..staket..murar..osv..
som en Storstads Ninjor flög vi omkring på Söder.

Graciöst var det inte..inte när jag fick halvt panik på 2meters höjd.. haha. vilken jävla syn va!
Regisören till "Crounching Tiger - Hidden Dragon" fick inte direkt inspirationen ifrån oss!!

Ena sekunden står man på händer, gör volter överallt..
nästa sekund så tvekar man på att hoppa ifrån ett garagetak och 2m ner!

Det är litet som livet här i "storstaden"
Lite både och...
Lite upp och ner...

Några steg framåt en dag - någon annan dag ännu fler tebax..

Jag kommer ifrån en liten stad norrut.
I en stad där allt man hörde eller såg på TV om Stockholm,
det fick nästan legendariskt status.
Vi var 15år.
När någon av oss i gängen hade varit nere några dagar och hemkommen berättade om alla historier ifrån Stockholms T-bana..plattan..RINKEBY..osv
- Då fick alla nåt drömlikt i blicken.

Allt blev glorifierat.
Jag hamnade i Stockholm lite av en slump..
Ska nog inte berätta den storyn.. Inte nu ..
Det skulle ta för lång tid och vara alltför sjuk..

Tensta blev första T-banestationen för mig..
I en 3a samsades ibland upp till 11 personer.
Det var tider det.. back in the days..många vet
Äventyret kunde börja..ifrån station till station
ifrån livsöde till livsöde..
jag växte upp,såg ett nytt liv ta form och ville inte vara med längre..

Jag tror det är samma sak med U-ländernas befolknings massflytt.
Människor från landsbygden, utifrån, långt bort,
flyr/beger sig in mot storstaden för att hitta sin plats i tillvaron.
Finna ekonomi och trygghet. Socialt umgänge och sin plats i hierarkin.
Eller helt enkelt bara för att överleva!

Jag ville finna min storstad..
(hallå vi pratar ändå det största Sverige har att komma med)
men jag fann bara en stad som blir mindre och mindre..
Vad fan är det som händer?

Jag påminns ibland..som inatt, när jag lyssnade på "Storstadsidyll",
att även jag har varit hemlös i det ofelbara och problemfria Sverige.
(vi har ju ett socialt nät här och ingen behöver faktiskt svälta här
-man väljer ju faktiskt själv om man vill vara hemlös eller inte..ha problem eller inte!)

- faktiskt inte! Inte nog riktigt hela sanningen det där..!


Jag har sovit på parkbänkar. I tunnelbanan. Nattbussar.
På ett dygnet-runt-öppet Gym.
Jag kan sätta tyngd bakom orden ifall någon tvivlar oxå.
Jag var ett gatubarn -igen- ännu en gång...

Men det som inte dödar en - gör en bara starkare tills livets nästa mordförsök..typ
Jag satsar alltid 110% - ångrar inte något.
Njuter av varje minne ifrån det tiden oxå.
Jag lärde mig nåt som jag inte skulle lärt mig annars...
men jag säger ändå -som Petter i sista versen
- nu måste skiten ner..

Det finns ingen "Storstadsidyll"
Finns ingen storstad i jantelags-landet.
Lagom-riket.

Nu så faller löven.. (kanske inte just under natten..)
Det är bara mörkt och kallt utomhus och värre ska det bli..
Någonstans står en människa som försökt sälja Situation Stockholm och ser sista tåget rusa iväg.
Kvar finns bara instinkten av att vilja överleva natten..kunna somna ifrån smärtan..
Samma individer som blir bespottade av samhället på väg till arbetet en tidig morgon.

Ni som varit utvalda, ni vet.
Ni som är utvalda - Ni vet.
Dock - Vi krigar alla för någonting här i Stockholm.

Bara inom sig själv - finns det som alla andra inte kan se!
Men jag ser bara snöflingor falla i en mörk tillvaro.

Det är min ADHD som får mig att överleva.

Och SIDNEY är på väg in i en höst-depression.. aa jag antar det..
Ännu bara löv som faller..men kalla snöflingor väntar
(trots växthus-effekten!)

Känns som hela jävla Sverige är på väg in i dimman..

Beleza
SIDNEY Tre