OH MY GOD!!

Torsdag:

Att vakna upp till Tuppar som galer, barn överallt och en stekande sol, på ett Barnhem i Uganda. Det är livet!

Vi kollar in omgivningen och upptäcker bl.a att det är ett betydligt större område än vad man kunde skymmta igårnatt.

Barnhemmet är beläget på toppen av en vacker dal, med Vakishi på avstånd några kullar längre bort.

Toalettbestyr och hygien sköts via dom tradionella sätten.

Ett hål i backen inne på toaletten och en pump där man kan hämta vatten för dusch,tvätt och bestyr.

Beläget mitt i området ligger Barnhemmets Kyrka, som även fungerar som en slags central samlingspunkt ,där även ena kortsidan hyser köket.

Delar av vår mat springer omkring runt om oss i form av eget uppfödda getter,kycklingar och grisar.

BarnHemmet inhyser barn som blivit föräldrarlösa och ävben några familjer. Åldern ligger mellan 1-18år ,men tror att medelålder är någonstans mellan 9-15år.

Att finna sin plats här på Barnhemmet är inte svårt.Barnen är öppna och översociala och minst lika nyfikna på oss,som vi på dom.

Dom är väldigt vuxna i sitt beteende att ta ansvar.

Man hämtar vatten i brunnen,turas om att pumpa.

Man tvättar sina kläder och tar hand om sina småsyskon.

Clara,Minna och Sidney deltar i morgongudstjänsten för idag är det Julafton här i Uganda.

Gudstjänsten håller på i några timmar och man spelar bl.a upp Jesus födelse, med några av de äldre ungdomarna som skådespelare.

Dom yngre pojkarna akompanjerar med trummor och det bara lyser musikalisk talang ifrån var och en av dom.

Resten av gänget är iväg över Kampala-området för att införskaffa allt som behövs till Morgondagens Julfest här på Barnhemmet.Vi samlar ihop gruppen när dom kommit tebax och småpratar lite och bara njuter av tillvaron här på Bolopogoli.

Det är kväll och det blir en kväll som kommer att finnas som ett lyckligt minne resten av livet.

Vad har man för bild av ett Barnhem i Afrika?

Vad hade jag för förväntningar?

Vad associerar ni med begreppet "Barnhem"?

Känslorna var många och olika,men nog väldigt starka för alla oss,när vi anlände igårkväll

- men ikväll har man blivit helt knockad av dom här barnens Energi.

Vi har varit i ett av klassrummen på skolan dom har här och bevittnat så mycket energi,kreativitet och sprudlande glädje,genom musik och dans att det går inte att beskriva.

Även fast vi fångat mycket av det på film och foton - detta är något som bara kan upplevas.

Och det har bara gått på och på i timmar.

Barnen blir aldrig trötta.

Vi blir inte trötta.

Musiken vill aldrig ta slut.

Danstegen aldrig sluta att vara kreativa.

Det hela är en enda stor process av ren glädje,kreativitet och talang,som bara ångar på.

Och ibland kan bara rent rakt av undra: Måste man gå och lägga sig - Måste vissa saker ta slut?

Jag har personligen aldrig varit med om något liknande! Helt otroligt!

/ BELEZA - Sidney Tre